VAGS logo

VAGS  Västerås Amatörgeologiska Sällskap

Till VAGS ingångssida Till VAGS aktivitetssida Till VAGS mässida Till sidor om LITOFILEN Till förtroendevalda i VAGS To info in English Externa länkar till andra föreningar. Till artiklar om Norra Kärr till medlemssida


  Bild  i UV-ljus på stuff från Norra Kärr  
   Albit (röd), rosenbuschit (gul), Norra Kärr fotograferad i UV-ljus. Bildstorlek 6 cm.
©1999 Frej Sandström
 

KATALOG ÖVER FLUORESCENTA SVENSKA MINERAL

© 1999 Frej Sandström
Ursprungligen publicerad i Litofilen Nr 1 februari 1999 Västerås Amatörgeologiska Sällskap . Här med senare kompletteringar.
Senaste revision 2001-01-02
(redaktionella justeringar 2006-09-05).


Denna lista skall betraktas som ett första försök till kartläggning av Sveriges fluorescenta mineral och är säkerligen inte fullständig. För att nästa utgåva av listan skall bli mer komplett ombeds alla, som har någonting att bidraga med, nya uppgifter eller kommentarer att kontakta VAGS. (redaktionell not: ursprunglig kontaktuppgift är inaktuell )


En sammanställning av fluorescerande svenska mineral har inte tidigare publicerats. Jag hoppas därför att denna lista skall fylla ett behov, som jag tror finns bland amatörgeologer.
Den enda artikeln om fluorescenta mineral från svenska fyndorter är skriven av Laurent G. (1941). Laurent använde en kvartslampa, som arbetade i våglängdsområdet 310 - 365 nm, med den kraftigaste ljusstyrkan vid 365 nm, alltså motsvarande långvågigt UV-ljus.
I de flesta fall har i föreliggande undersökning stufferna belysts med UV Systems Superbright 200 SW, som är en UV-lampa med en intensiv ljusstyrka och med ett filter, som ger en strålning med våglängden 254 nm. Det är troligen den starkaste lampan, som idag (1999) kan uppbringas. Med en svagare lampa kan det för en del mineral vara svårt att få en tydlig fluorescens eller ens upptäcka att mineralet fluorescerar.
Vid belysning med långvågigt UV-ljus (360 nanometer) har VAGS's lampa av Raytech's tillverkning använts. Eventuell förekomst av fosforescens under kort- respektive långvågigt UV-ljus indikeras med ett kryss i kolumnerna betecknade med "Fo" i tabellen nedan. Tecknet - (bindestreck) markerar utebliven fluorescens . (red. anm. Tecknet punkt har använtst i kolumnerna för att styra radbrytning)

I de fall fluorescensfärg för ett mineral anges endast vid belysning i kortvåg men inte i långvåg eller tvärtom, beror det vanligen, men inte alltid på att mineralet endast fluorescerar vid angivet UV-ljus. Ibland har mineralet inte testats för båda slagen av UV-ljus. Detta gäller t.ex. fluorescenser enligt Laurent (1941), som använt endast långvågigt UV-ljus. Jag har inte kunnat kontrollera om alla dessa mineral eventuellt även fluorescerar i kortvåg. Detta gäller några mineral från Varuträsk och Utö samt ett antal kvartser från granitpegmatiter.

Ett mineral, som alltid fluorescerar är scheelit. Mineralet har rapporterats från 39 platser i Sverige. Ett annat mineral, som även det alltid fluorescerar är svabit. Svabiten är globalt sett tämligen sällsynt, men finns på 8 platser i Sverige. Även om kalcit inte alltid fluorescerar förekommer mineralet på så många platser att det säkerligen är det vanligaste fluorescenta mineralet i Sverige.

Uppdatering av denna lista sker med jämna mellanrum tills den kan betraktas som någorlunda fullständig. För att nästa utgåva skall bli mer komplett ombeds alla, som har någonting att bidraga med, nya uppgifter eller kommentarer att kontakta VAGS. (redaktionell not: ursprunglig kontaktuppgift är inaktuell )

Tabell 1. Fyndort eller gruva, A-G
 Fyndort  Mineral  Kortvåg  Fo  Långvåg  Fo
Aitik Chabasit Grön      
Almunge Plagioklas
Nefelin
--"--
Röd
Röd
Orange
  Orangegul  
Baggetorp Powellit?
Scheelit
Gul
Blåvit
  - 
-
 
Banmossen Wollastonit Rosa      
Bastnäs, Riddarhyttan Kvarts Gulorange      
Berghamn, Kramfors Albit
Kalcit
Pektolit
Zirkon
Röd
Svagt rosa
Röd
Gul
     
Bispberg Fluorit Gulgrön      
Björbo, Vansbro Fluorit Gul      
Björkdal Laumontit
Scheelit
Gul
Blåvit
  Gul  
Blanka, Stråssa Uranmineral
Liknande
de i Stripa
Grön      
Blåkullberg Kvarts Gul      
Bredsjönäs
Ã…kers styckebruk
Aragonit
Kalcit
Mikroklin
Prehnit
Gul
Röd
Röd
Röd
     
Bölet Baryt
Fluorit
Kalcit
Kvarts
Rosa
Gul
Röd
Ljusgrön
  Rosa
.
.
Ljusgrön
 
Dalby, Skåne Zinkblände Svagt grön      
Dannemora Kalcit     Gul  
Dylta Kalcit Rosa      
Ersmarksberget,
Storjuktan
Scheelit Blå    -  
Falun (Broddbo, Finnbo, Flinten, Kårarvet) Kvarts Gul   Guldgul  
Forsmark Kalcit Gul (Stuffen
juli-87)
     
Garpenberg N. Apofyllit
Dolomit
Fluorit
--"--
Harmotom
Kalcit
--"--
Kalcit (214 m, rum 2522)
Laumontit
Scheelit
Tremolit
Willemit
Svagt lila
Mörkröd
Violett
Blå
Ljusblå
Röd
Orange
Gul
Gul
Ljusblå
Gul
Grön











X


Ljusblå




Gul



 
Garpenberg S. Cerussit
Hemimorfit
--"--
Hydrozinkit
Kalcit
Pyromorfit
(Brottytor)
Willemit
Gulvit
Vit
Blåvit
Blå
Röd  
Gul
.
Grön







X
Citrongul
 

Länkpil till tabellöversikten

Tabell 2. Fyndort eller gruva, G-K
Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Gladsax Fluorit Ljusgrön      
Glanshammar Kalcit Rosa   Rosa  
Gruvberget, Djura Fluorit Vit      
Grönsjöberget,
Borlänge
Kalcit
Scheelit
Wollastonit
Rosa
Gul
Rosa
  .
-
Rosa
 
GÃ¥sgruvan Parawollastonit
Hydrozinkit
Rosa
Gul (Rolf Lindén)
  Gulrosa  
Göteborg Laumontit Röd      
Harstigen Aragonit
Baryt
Bustamit
Cymrit
Diopsid
Harstigit
Hyalofan
Kalcit
Margarosanit
Pektolit
Prehnit
Scheelit
--"--
Svabit
--"--
--"--
Trimerit
Okänd fas
Blåvit
Blå
Mörkröd
Grön
Röd
Röd
Mörkblå
Röd
Blå
Rosa
Gul
Ljusgul
Blå
Orange
Gul
Blåvit
Ljusgul
Rosa
  .
.
.
Röd
 
Hasselhöjden,
Grythyttan
Kalcit
Zinkblände
Röd
Gul
.
X
   
Himmelsjön Andalusit Grön      
Hoting Beryll
Kvarts
Mikroklin
Rödflammig
Gul
Rosa
   
Hylkan,
Brantevik
Fluorit
Witherit
Svagt grön
Vitgul
     
Hylla,
Granmuren
Kvarts Grön   Gröngul  
Hålsjöberg Apatit
Zirkon
Gul
Blekgul
     
Igeltjärn,
(Hönsarvet)
Wollastonit Gul      
Jakobsberg Celsian
Fluorit
Johnbaumit
--"--
--"--
Margarosanit
Scheelit
Skapolit
Svabit
--"--
Wollastonit
Blå
Klarblå
Blå
Blåviolett
Rödviolett
Blå
Grön
Blåvit
Gul
Orange
Gulorange
     
Jönsmässholmen,
Jämtland
Albit
Cancrinit
Röd
Gul
  Gul  
Kesebol Svabit Gul      
Kiruna (700 m)
Kiruna (Henry)
Kalcit
Kalcit
Rosa
Röd
     
Klinthagen
Storugns,
Gotland
Baryt
Kalcit
Blekröd
Rosa
     

Länkpil till tabellöversikten

Tabell 3. Fyndort eller gruva, K-L
Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Kockgruvan,
Skinnskatteberg
Wollastonit Gul      
Kärringbricka Kvarts Gul   Guldgul  
Laggarudden Scheelit
--"--
Blåvit
Ljusgul
     
Lahäll, Långban Rodokrosit Mörkröd      
Lerbäck, Halland Kalcit
Prehnit
Rosa
Mörkröd
     

LÃ¥ngban

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aminoffit  
Apatit  
Apofyllit  
Aragonit  
--"--
Banalsit  
--"--
Barylit  
Barysilit  
Baryt  
--"--
--"--
Barytokalcit
--"--
--"--
Benstonit
Bergslagit
--"--
Berzeliit
--"--
--"--
--"--
--"--, gul
Celsian  
--"--
Cymrit  
--"--
Dolomit
(är även
triboluminiscent)
Fluorit  
Hyalotekit  
Kalcit  
--"--
Kvarts
Margarosanit
--"--
Marialit  
Mimetit  
Nasonit  
--"--
Natrolit  
Pektolit  
Prehnit
Rodokrosit  
Rodonit  
Scheelit
Skapolit
(Marialit)
Svabit
--"--
Swedenborgit
Thomsonit  
Tilasit (Röd)
Tilasit (Grå,färglös)
--"--
Trimerit  
Willemit
Wollastonit
--"--

Orange
Gul
Violett
Gulvit
Blå
Violett
Röd
Blå
Röd
Blå
Vit,
Gul
Blå,
Krämvit
Gul
Blå
Blå
Grön
Gul
Grön
Blå
Vit
-
Grå
Blå
Grön
Blåvit
Rosa
.
.
Grön
Gul
Röd
Orange
Gul
Blå
Röd
Blå
Gul
Gul
Grön
Röd
Gul
Rosa
Mörkröd
Purpurröd
Ljusgul
Blå
.
Gul
Rosa
Blå
Röd
Röd
Smutsgul
Grön
Orange
Grön
Gul
Blå

 

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Gul
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Röd
.
Röd
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Röd
.
.
.
.
Grön
.
.
.

 

Länkpil till tabellöversikten

Tabell 4. Fyndort eller gruva, M-S
Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Malmberget Albit
Chabasit
Fluorit
Kalcit
Mikroklin
Rosa
Grön
Gul
Rosa
Djupröd
  Smutsgul
.
Gul
Rosa
.
 
Mangruvan Rodonit
--"--
Svabit
Röd
M örkröd
Gulorange
     
Marhult Rodokrosit Röd      
Nordmark Fluoborit
Fluocerit
Fluorit
Rodonit
--"--
Svabit
Blåvit
Blå
.
Röd
Rödorange
Gul
  .
.
Blå
Röd
.
.
 
Norra Kärr Albit
Katapleit
(Blålila)
Prehnit
--"--
Rosenbuschit
Zirkon
Okänd fas i
pulaskit
Okänd fas i
eckermannit
Röd
Grön
.
Gul
Röd
Gul
Gul
Gul
.
Grön
.
  .
Grön
.
.
.
.
Orange
.
.
.
 
Onslunda, Skåne Fluorit
Kalcit
Gulgrön
Röd
     
Riddarho Albit (Cleavelandit)
--"--
Röd
Gul 
     
Riddarhyttan,
Bäckegruvan
Kalcit
Scheelit
Rosa
Gul
  Rosa
-
 
Ristad,
Mockfjärd
Uranmineral i
fältspat i anslutning
till gadolinit
Grön      
Ruotevaara,
Jockmock
Uranmineral i
fältspat i anslutning
till fergusonit
Grön      
Rutströmsselet,
Vassijaure
Kalcit Röd      
Sala, Tistbrottet Kalcit
--"-
Rosa
Gul
     
Sandudden Scheelit Ljusgul   -  
Silverberget, Järboås, Nora Andalusit Gul      
Sjögruvan Rodonit Röd   Röd  
Skrumpetorp Kvarts     Guldgul  
Snösjön Wollastonit Rosa   Gulrosa  
Solberga,
Siljansringen
Fluorit Gul      
Stakholmen,
Hassela
Humitmineral (Kondrodit/eller
/norbergit)
Prismatin
--"--
Gul
.
.
Grön
Gul
  .
.
.
Gul
.
 
Stens Huvud, Skåne Zirkon Gul      
Stollberg Gips
--"--
Svagt grön
R öd
     

Länkpil till tabellöversikten

Tabell 5. Fyndort eller gruva, S-U
Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Stora Vika Fluorit
Kalcit
Mikroklin
(Amazonit)
Milarit
Plagioklas
(Anortit)
Skapolit
Wollastonit
Klarblå  
Rosa  
Röd
.  
Blå  
Röd
.
Klarljusröd  
Gul
  .
.
.

.
.
.
Mattljusröd
 Gulvit
 
Storsträcksgruvan Kalcit     Orange  
Storträsk, Gunnarn Scheelit Blå   -  
Stripa Andersonit
Liebigit
Schröckingerit
Grön
Grön
Grön
     
Stripåsen, kvartsbrott Kvarts
Plagioklas
.
Ljusröd
  Guldgul
.
 
Tallbottengruvan, Ludvika Rodokrosit Röd      
Tallgruvan,
Norberg
Fluoborit
Szaibelyit
Gul
Gul
  Gul  
Tennberget Scheelit
Wollastonit
--"--
Ljusgul
Gul
Rosa
  -
Rosa
 
Tjåmotis Wollastonit Gul   Gul  
Tjärns, Smedjebacken Scheelit Ljusgul      
Toftsjön, Skultuna  Kvarts Citrongul      
Tuolluvaara, Kiruna Kalcit Rosa   Rosa  
Uddgruvan Kvarts     Guldgul  
Ultevis Mikroklin
Scheelit
--"--
Svabit
Spaltfyllnad i mikroklin med  kvarts och alurgit
Rosa
Gul
Orange
Orange
Gulgrön
  .
-
 
 Utö

Aragonit
Apatit
Apofyllit
Beryll
Eukryptit
Fluorit
--"--
Kalcit
Mikroklin
(Amazonit)
Petalit  
--"--
Pollucit  
--"--
Scheelit?  
Spodumen  
Zinkblände  
Zirkon

Blå
Gul
Grön
Svagt grön
Mörkröd
Violett
Mörkgrön
Orange
Röd
.
.
.
Ljusgrön
.
Gul
Gul
Gul
Gul

  .
.
Ljusgrön
.
.
.
.
.
.
.
Ljusgrön
Violett
Ljusgrön
Violett
.
.
.
.
 

Länkpil till tabellöversikten

Tabell 6. Fyndort eller gruva, V-Ö
Fyndort Mineral Kortvåg Fo Långvåg Fo
Varuträsk Albit (Clevelandit) Mikroklin(Rb)
--"--
Montebrasit
Petalit
--"--
Pollucit
--"--
Spodumen
--"--
Beryll(Cs)
.
.
.
Svagt gul
Röd
Grön
Grön
.
.
.
.
  Brunröd
Röd
Orange
Gul
Grön
Rödviolett
Grön
Rödviolett Rödviolett Blåviolett Rostbrun
 
Wigströmsgruvan Scheelit
Wollastonit
Blåvit
Gul
  -
Gulrosa
 
Väddö Scheelit Blåvit   -  
Västanå Apatit
Kvarts
Pyrofyllit
Gulvit
Blekgul
Orange
     
Västerås,
Arosverket
(Bergrum för
lagring av olja)
Laumontit Röd      
Ynglingarum Kalcit     Grön  
Ytterby Fältspat
Scheelit
Blåvit
Blåvit
 

.
-

 
Ytterklippen, Bjurholm Apatit Gul   Orange  
Yxsjöberg Scheelit Blåvit      
Zinkgruvan Mikroklin
(Amazonit)
Blågrön      
Älgfall,
Kopparberg
Scheelit
Wollastonit
Gul
Grön, gul
  -
Gulrosa
 
Åskagen Kvarts     Guldgul  
Åstorp Kalcit Röd   Röd  
Österby Kvarts     Guldgul  

Diskussion

Ett fenomen, som närmare har undersökt av Laurent (1941) är kvartsens fluorescens. Hon har vid belysning med långvågigt (ca. 364 nm) UV-ljus funnit att kvartsen i många granitpegmatiter fluorescerar guldgult. Fluorescensen uppträder i stråk, som förefaller vara koncentrerade till sprickor. Makroskopiskt kan man inte se att fluorescensen skulle ha något samband med kristallografiska strukturplan. Enligt Laurent beror fluorescensen på att kvartsen innehåller sällsynta jordartsmetaller. Hon anser att i detta fall Yb och Sm kan vara de mest aktiva jonerna. Det bör påpekas att inte all kvarts från de nämnda fyndorterna uppvisar denna fluorescens. Ofta fluorescerar endast vissa partier av stuffen.

Samma typ av fluorescens, dock vid kortvågigt UV-ljus har Ingemar Johansson muntligt rapporterat från Flinten (Falun). Jag har i Långban påträffat en kvarts, som fluorescerar gult i kortvågigt UV-ljus.

För några mineral anger Laurent fluorescensfärger som "rödviolett" och "blåviolett". Då man ser en violett ton kan man aldrig vara helt säker om det är fråga om en fluorescens eller om en reflektion.

I granitpegmatiter kan man ofta iakttaga en grön fluorescens, som troligen beror på små mängder sekundära uranmineral. Några sådana lokaler har nämns ovan, men inte alla,

Tack

Jag tackar för bidrag, som har lämnats av Leif Andersson, Göran Axelsson, Britta Bäckman, Erik Garnum, Kjell Gatedal, Fredrik Grensman, Lars Gustavsson, Ingemar Johansson, Urban Strand, och Lennart Öhman.

Litteratur

Garnum E. (1997): Mineral och fluorescens. Berg & Mineral.
Gleason S. (1972): Ultraviolet Guide to Minerals. Ultra-Violet Products Inc., San Gabriel, California, USA.
Herou L. (1988): Fluorescenta Långbansmineral En översikt.
LÃ¥ngbansnytt, Vol. 4 Nr. 1
Laurent G. (1941) Mineralens luminiscensfenomen med särskild hänsyn till kvarts och nefelin från svenska fyndorter. GFF, Bd. 63, H 1, s. 59-83
Robbins M. (1994), Fluorescence.
Geoscience Press.
Verbeek E. and Modreski P. (1988): The Henkel Glossary of Fluorescent
Minerals. Special issue of the Journal of the Fluorescent Mineral Society.

Länkpil till tabellöversikten

Bildsida.

 Långbansstuff med bl a bergslagit, vanligt ljus.  Långbansstuff med bl a bergslagit, UV-ljus.
Bild 1. Långban: Normalt ljus. Kalcit, vit; svabit, färglös; bergslagit, färglös; berzeliit, gul; ägirin (schefferit), ljusbrun. Bildstorlek 10 cm. Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström
Bild 2. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv) Kalcit, röd; svabit, gul; bergslagit, blå. Bildstorlek 10 cm. Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström

 Långbansstuff med svabit och tilasit, vanligt ljus.  Långbansstuff med svabit och tilasit, UV-ljus.
Bild 3. Långban: Normalt ljus. Svabit, tilasit och hematit. Bildstorlek 10 cm. Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström 
 Bild 4. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Svabit (gulorange), tilasit (röd). Den blå färgen här är inte fluorescens utan beror på reflex eller använt filter.
Bildstorlek 10 cm.  Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström

 Långbansstuff med kalcit och cymrit, vanligt ljus.  Långbansstuff med kalcit och cymrit, UV-ljus.
Bild 5. Långban: Normalt ljus. Kalcit, cymrit och melanotekit. Bildstorlek 10 cm. Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström 
 Bild 6. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Kalcit (rött), cymrit (grönt). Bildstorlek 10 cm. Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellenLänk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström

 

 Scheelit, Yxsjöberg, vanligt ljus.  Scheelit, Yxsjöberg, UV-ljus.
Bild 7. Yxsjöberg: Normalt ljus. Scheelit. Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellen
©1999 Frej Sandström 
 Bild 8. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Länk till stuffens mineral och fyndort i tabellen 
©1999 Frej Sandström

Sidan Uppdaterad 2022-10-26


Till VAGS ingångssida Till VAGS aktivitetssida Till VAGS mässida Till sidor om LITOFILEN Till förtroendevalda i VAGS To info in English Externa länkar till andra föreningar. Till artiklar om Norra Kärr till medlemssida


© 2001-2024 Text och form Allan Ekberg (e-post: pusstirabi at gmail punkt com); Anders Högrelius (e-post: ahs at hogrelius punkt nu)