VAGS  Västerås Amatörgeologiska Sällskap

Â		Â
Â	 Albit (röd), rosenbuschit (gul), Norra Kärr fotograferad i UV-ljus. Bildstorlek 6 cm. ©1999 Frej Sandström	Â

KATALOG ÖVER FLUORESCENTA SVENSKA MINERAL

© 1999 Frej Sandström
Ursprungligen publicerad i Litofilen Nr 1 februari 1999 Västerås Amatörgeologiska Sällskap . Här med senare kompletteringar.
Senaste revision 2001-01-02 (redaktionella justeringar 2006-09-05).

Denna lista skall betraktas som ett första försök till kartläggning av Sveriges fluorescenta mineral och är säkerligen inte fullständig. För att nästa utgåva av listan skall bli mer komplett ombeds alla, som har någonting att bidraga med, nya uppgifter eller kommentarer att kontakta VAGS. (redaktionell not: ursprunglig kontaktuppgift är inaktuell )

En sammanställning av fluorescerande svenska mineral har inte tidigare publicerats. Jag hoppas därför att denna lista skall fylla ett behov, som jag tror finns bland amatörgeologer.
Den enda artikeln om fluorescenta mineral från svenska fyndorter är skriven av Laurent G. (1941). Laurent använde en kvartslampa, som arbetade i våglängdsområdet 310 - 365 nm, med den kraftigaste ljusstyrkan vid 365 nm, alltså motsvarande långvågigt UV-ljus.
I de flesta fall har i föreliggande undersökning stufferna belysts med UV Systems Superbright 200 SW, som är en UV-lampa med en intensiv ljusstyrka och med ett filter, som ger en strålning med våglängden 254 nm. Det är troligen den starkaste lampan, som idag (1999) kan uppbringas. Med en svagare lampa kan det för en del mineral vara svårt att få en tydlig fluorescens eller ens upptäcka att mineralet fluorescerar.
Vid belysning med långvågigt UV-ljus (360 nanometer) har VAGS's lampa av Raytech's tillverkning använts. Eventuell förekomst av fosforescens under kort- respektive långvågigt UV-ljus indikeras med ett kryss i kolumnerna betecknade med "Fo" i tabellen nedan. Tecknet - (bindestreck) markerar utebliven fluorescens . (red. anm. Tecknet punkt har använtst i kolumnerna för att styra radbrytning)

I de fall fluorescensfärg för ett mineral anges endast vid belysning i kortvåg men inte i långvåg eller tvärtom, beror det vanligen, men inte alltid på att mineralet endast fluorescerar vid angivet UV-ljus. Ibland har mineralet inte testats för båda slagen av UV-ljus. Detta gäller t.ex. fluorescenser enligt Laurent (1941), som använt endast långvågigt UV-ljus. Jag har inte kunnat kontrollera om alla dessa mineral eventuellt även fluorescerar i kortvåg. Detta gäller några mineral från Varuträsk och Utö samt ett antal kvartser från granitpegmatiter.

Ett mineral, som alltid fluorescerar är scheelit. Mineralet har rapporterats från 39 platser i Sverige. Ett annat mineral, som även det alltid fluorescerar är svabit. Svabiten är globalt sett tämligen sällsynt, men finns på 8 platser i Sverige. Även om kalcit inte alltid fluorescerar förekommer mineralet på så många platser att det säkerligen är det vanligaste fluorescenta mineralet i Sverige.

Uppdatering av denna lista sker med jämna mellanrum tills den kan betraktas som någorlunda fullständig. För att nästa utgåva skall bli mer komplett ombeds alla, som har någonting att bidraga med, nya uppgifter eller kommentarer att kontakta VAGS. (redaktionell not: ursprunglig kontaktuppgift är inaktuell )

• Tabell 1. Fyndort/Gruva A-G
• Tabell 2. Fyndort/Gruva G-K
• Tabell 3. Fyndort/Gruva K-L
• Tabell 4. Fyndort/Gruva M-S
• Tabell 5. Fyndort/Gruva S-U
• Tabell 6. Fyndort/Gruva V-Ö
• Bildsida, stuffer i vanligt och i UV-ljus

Tabell 2. Fyndort eller gruva, G-K

Fyndort	Mineral	Kortvåg	Fo	Långvåg	Fo
Gladsax	Fluorit	Ljusgrön	Â	Â	Â
Glanshammar	Kalcit	Rosa	Â	Rosa	Â
Gruvberget, Djura	Fluorit	Vit	Â	Â	Â
Grönsjöberget, Borlänge	Kalcit Scheelit Wollastonit	Rosa Gul Rosa	Â	. - Rosa	Â
GÃ¥sgruvan	Parawollastonit Hydrozinkit	Rosa Gul (Rolf Lindén)	Â	Gulrosa	Â
Göteborg	Laumontit	Röd	Â	Â	Â
Harstigen	Aragonit Baryt Bustamit Cymrit Diopsid Harstigit Hyalofan Kalcit Margarosanit Pektolit Prehnit Scheelit --"-- Svabit --"-- --"-- Trimerit Okänd fas	BlÃ¥vit BlÃ¥ Mörkröd Grön Röd Röd MörkblÃ¥ Röd BlÃ¥ Rosa Gul Ljusgul BlÃ¥ Orange Gul BlÃ¥vit Ljusgul Rosa	Â	. . . Röd	Â
Hasselhöjden, Grythyttan	Kalcit Zinkblände	Röd Gul	. X	Â	Â
Himmelsjön	Andalusit	Grön	Â	Â	Â
Hoting	Beryll Kvarts Mikroklin	Rödflammig Gul Rosa	Â		Â
Hylkan, Brantevik	Fluorit Witherit	Svagt grön Vitgul	Â	Â	Â
Hylla, Granmuren	Kvarts	Grön	Â	Gröngul	Â
HÃ¥lsjöberg	Apatit Zirkon	Gul Blekgul	Â	Â	Â
Igeltjärn, (Hönsarvet)	Wollastonit	Gul	Â	Â	Â
Jakobsberg	Celsian Fluorit Johnbaumit --"-- --"-- Margarosanit Scheelit Skapolit Svabit --"-- Wollastonit	BlÃ¥ KlarblÃ¥ BlÃ¥ BlÃ¥violett Rödviolett BlÃ¥ Grön BlÃ¥vit Gul Orange Gulorange	Â	Â	Â
Jönsmässholmen, Jämtland	Albit Cancrinit	Röd Gul	Â	Gul	Â
Kesebol	Svabit	Gul	Â	Â	Â
Kiruna (700 m) Kiruna (Henry)	Kalcit Kalcit	Rosa Röd	Â	Â	Â
Klinthagen Storugns, Gotland	Baryt Kalcit	Blekröd Rosa	Â	Â	Â

Diskussion

Ett fenomen, som närmare har undersökt av Laurent (1941) är kvartsens fluorescens. Hon har vid belysning med långvågigt (ca. 364 nm) UV-ljus funnit att kvartsen i många granitpegmatiter fluorescerar guldgult. Fluorescensen uppträder i stråk, som förefaller vara koncentrerade till sprickor. Makroskopiskt kan man inte se att fluorescensen skulle ha något samband med kristallografiska strukturplan. Enligt Laurent beror fluorescensen på att kvartsen innehåller sällsynta jordartsmetaller. Hon anser att i detta fall Yb och Sm kan vara de mest aktiva jonerna. Det bör påpekas att inte all kvarts från de nämnda fyndorterna uppvisar denna fluorescens. Ofta fluorescerar endast vissa partier av stuffen.

Samma typ av fluorescens, dock vid kortvågigt UV-ljus har Ingemar Johansson muntligt rapporterat från Flinten (Falun). Jag har i Långban påträffat en kvarts, som fluorescerar gult i kortvågigt UV-ljus.

För några mineral anger Laurent fluorescensfärger som "rödviolett" och "blåviolett". Då man ser en violett ton kan man aldrig vara helt säker om det är fråga om en fluorescens eller om en reflektion.

I granitpegmatiter kan man ofta iakttaga en grön fluorescens, som troligen beror på små mängder sekundära uranmineral. Några sådana lokaler har nämns ovan, men inte alla,

Tack

Jag tackar för bidrag, som har lämnats av Leif Andersson, Göran Axelsson, Britta Bäckman, Erik Garnum, Kjell Gatedal, Fredrik Grensman, Lars Gustavsson, Ingemar Johansson, Urban Strand, och Lennart Öhman.

Litteratur

Garnum E. (1997): Mineral och fluorescens. Berg & Mineral.

Gleason S. (1972): Ultraviolet Guide to Minerals. Ultra-Violet Products Inc., San Gabriel, California, USA.

Herou L. (1988): Fluorescenta Långbansmineral En översikt.

LÃ¥ngbansnytt, Vol. 4 Nr. 1

Laurent G. (1941) Mineralens luminiscensfenomen med särskild hänsyn till kvarts och nefelin från svenska fyndorter. GFF, Bd. 63, H 1, s. 59-83

Robbins M. (1994), Fluorescence.

Geoscience Press.

Verbeek E. and Modreski P. (1988): The Henkel Glossary of Fluorescent

Minerals. Special issue of the Journal of the Fluorescent Mineral Society.

Bildsida.

Â	Â
Bild 1. Långban: Normalt ljus. Kalcit, vit; svabit, färglös; bergslagit, färglös; berzeliit, gul; ägirin (schefferit), ljusbrun. Bildstorlek 10 cm. ©1999 Frej Sandström	Bild 2. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv) Kalcit, röd; svabit, gul; bergslagit, blå. Bildstorlek 10 cm.  ©1999 Frej Sandström

Â	Â
Bild 3. LÃ¥ngban: Normalt ljus. Svabit, tilasit och hematit. Bildstorlek 10 cm. ©1999 Frej SandströmÂ	 Bild 4. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Svabit (gulorange), tilasit (röd). Den blÃ¥ färgen här är inte fluorescens utan beror pÃ¥ reflex eller använt filter. Bildstorlek 10 cm.  ©1999 Frej Sandström

Â	Â
Bild 5. LÃ¥ngban: Normalt ljus. Kalcit, cymrit och melanotekit. Bildstorlek 10 cm. ©1999 Frej SandströmÂ	 Bild 6. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv). Kalcit (rött), cymrit (grönt). Bildstorlek 10 cm.  ©1999 Frej Sandström

 

Â	Â
Bild 7. Yxsjöberg: Normalt ljus. Scheelit. ©1999 Frej SandströmÂ	 Bild 8. Samma stuff som till vänster i UV-ljus (kv).   ©1999 Frej Sandström

Sidan Uppdaterad 2022-10-26

© 2001-2024 Text och form Allan Ekberg (e-post: pusstirabi at gmail punkt com); Anders Högrelius (e-post: ahs at hogrelius punkt nu)