VAGS Västerås Amatörgeologiska Sällskap, program hösten 2002

VAGS Västerås Amatörgeologiska Sällskap

MÅNADSMÖTEN & EXKURSIONER

PROGRAM hösten 2002

2002 slutet av juli till början av augusti
Nya Lapphyttan i Norberg: försök att framställa järn på medeltida vis

VAGS-medlemen Bengt Högrelius är masmästare.

Vid arkeologiska utgrävningar av Lapphyttan norr om Olsbenning visade sig den vara den hittills älsta masugnen i Sverige - i drift redan på 1100-talet. Nya Lapphyttan i Norberg är en rekonstruktion, inte enbart av byggnader utan man försöker här även rekonstruera processen - att framställa järn på medeltida vis. I år är det fjärde gången.

I masugnspipans nedre del där det blir mycket hett krävs en bra infodring. Denna del är klädd med ställsten som på originalplatsen utgjordes av glimmerskiffer som hämtats från Andersbenning. I rekonstruktionen är ställstenen glimmerskiffer från Mörttjärnsberget vid Smedjebacken. Skulle ställstenen hämtas från Andersbenning skulle det innebära nybrytning i fast berg.

Malmen i årets försök hämtas från Bojmossfältet som ligger strax intill platsen för Nya Lapphyttan. Malmen är kvartsbandad blodstensmalm - dvs Västmanlands landskapssten. Det dominerande malmmineralet är fjällig hematit men här och var påträffas magnetitkristaller - upp till 5 mm. Kvartsbanden i malmen är i regel mycket tunna. Enligt masmästaren Bengt Högrelius ligger Bojmossfältet stratigrafiskt i samma horisont som vid originalgruvan, Stripåsen. På båda ställena kan man även hitta manganhaltig malm (men som inte ingår i årets försök). Analys av ämnesjärn från originalplatsen visar att medeltidens bergsmän behärskade tekniken att framställa stål med olika manganhalt och som var avpassad till sin funktion.

För processen behövs även kalksten och träkol. Kalken reagerar med kvarts och andra silikat och bildar slagg. Kalkstenen bör inte innehålla mycket magnesium eftersom slaggens smälttemperatur då blir för hög. För försöket har den hämtats från Larsbo. Kalkstensmängden var 15% av malmvikten. Även ingående mineralämnen i träkolet kan påverka resultatet. På originalplatsen finns ingen kalksten kvar - den har hunnit vittra bort.

Även årets försök har bjudit på störningar. I takt med nya problem, stiger respekten för de medeltida bergsmännens kunnande. På torsdagen 2002-08-01 hade man äntligen fått fram en klick tackjärn.

1 Masmästaren, Bengt Högrelius
2 Utslaget öppnad för att åtgärda en hängning
3 Utrunnen slaggklump ca 5 cm lång. Lägg märke till strukturen som liknar pahoehoe-lava om än med helt annan längdskala

4, 5, 6 Hyttdrängar

7 Riktig slagg och riktigt tackjärn. Del av en bild erhållen från Framtidshyttam.

Försöket avbröts på lördagen den 3 augusti eftersom väsentliga delar i hyttkostruktionen börjat spricka. Årets försök har ändå varit lyckad och totalt har man fått ut ungefär 50 kg tackjärn. Detta kan nu användas till nästa steg - färskning - att omvandla det spröda tackjärnet till smidbart stål.

8 Utslagsstället under den inledande varmeldningen. Sten och sand täcker öppningen förutom det lilla draghålet i det nedre högra hörnet.
9 Utslagsstället efter försöket med spräckta och nedfallna stenar. Framtidshyttans bild.

2002 08 21
Sommarens fynd
Gunnar Ryman
Vid det första månadsmötet efter sommaruppehållet har vi som vanligt med oss nya fynd och upplevelser och hjälper varandra med mineralidentifiering. Tag gärna med egna mikroskop!

Denna kväll passade vi på att se hur databasprogrammet SAMLA kan användas som hjälpmedel vid mineralidentifikation.

Vidare visades en princip att ta reda på brytningsindex med hjälp av mikroskop och längdmätning. Metoden kan användas för genomskinliga mineral som har en planpolerad yta.

1 Gunnar Ryman.
2 Omslagsbild till mineraldatabasprogrammet SAMLA .
3 Direktmetod för brytningsindex visades med glasblock och tumstock. Kvoten mellan verklig tjocklek och skenbar tjocklek ger värdet på brytningsindex. Tjocklekarna kan beräknas ur tre avläsningar av mikroskopets nivå - a) när fokus är på underlaget utan glasblock, b) när fokus genom glasblocket är på underlaget och c) när fokus är på glasblockets överyta.
4 Avläsning av nivå - från bottenplattan till valfritt märke (men samma märke i de tre avläsningarna) på mikroskopet.

2002 08 24
Utflykt till Falun
Ingvar Sahlander
Vi åker till den historiskt berömda koppargruvan, gör ett besök i underjorden och låter Ingvar Sahlander guida oss till allt sevärt. Möjligen har han något extra intressant att fresta oss med!

Mötesplats och tidpunkt: Gruvmuséet vid Stora stöten, kl 10:00.
Sträcka ToR: ca 300km.

Denna soliga dag åkte vi ner i Falu gruvas mörker där guiden Ove gav oss både historia och historier.

Efter gruvbesöket åkte vi till en ljuvligt belägen stuga några mil österut - hem till Ingvar Sahlander. I trädgården fanns stuffer så stora att de knappt hade fått plats i en ryggsäck - och va' tungt sen. Härbret rymde en samling med många vackra och intressanta mineral.

1 Panoramabild av Stora Stöten i Falun. Bildmontage.

2 Djupa schakt i gruvan.
3 Ingvar Sahlander.
4 Flera decimeter kvartskristaller.

2002 09 14
Exkursion till Väddö
Arne Sundberg
I september har vi planerat ett litet roslagsrally med dofter av Ålands hav, engströmhistorier, och med Arne Sundbergs, SGU, sakkunniga ledning får vi en inblick i Väddö-regionens mineralvärld. Kan en septemberdag spenderas bättre än så?

Mötesplats och tidpunkt: Väddö kyrka. kl 10.00.
Sträcka ToR: ca 320 km.

En kallfront från norr gjorde på morgonen slut på det lånvariga sommarvädret men 18 "VAGS:are" lockades ändå till Väddö i Roslagen. Förnämlig guide var Arne Sundberg, SGU, som visade härliga bergartsstrukturer i hällar vid havet samt förde oss till Sveriges rikaste? scheelitgruva. En lysande utflykt.

1 Arne Sundberg.
2 Med konstgjord natt och UV-lampa ser man lätt om fyndet innehåller wolframmineralet scheelit.

3 Väddökustens fantastiska formationer.
4 Silikatband i kalksten.

2002 09 18
Speleologi
Bo Lenander
Bo Lenander har bl a varit med och utforskat Lummelundagrottan på Gotland, både som grottdykare och radiopejlare. Ikväll ska han berätta om svensk grottforskning.

Bo Lenander berättade heltäckande om grottor i Sverige. Det omfattade bl a geologiska förutsättningar - förekomst - utrustning - etik - mm samt många intressanta bilder.

1 Bo Lenander i OH-ljusets sken.
2 Karbidlampa för belysning i grottor.
3 Hemsnickrad belysning. 25 batteridrivna diodlampor på hjälm lyser länge.

4 Ulla Pettersson och Rickard Orlin under karteringstur i Stipoklabyrinten. Den upptäcktes 1985. (Bild från Lenanders presentation)
5 Detaljbild från Iskristallgrottan, Vadevagge NV om Björkliden. (Bild från Lenanders presentation)

Mer om svenska grottor finns under http://www.speleo.se

2002 09 28
Geologins Dag Istidens spår - Rundtur i riddarhytteområdet
Guide: Allan Ekberg
I området finns utmärkta och storslagna spår från den senaste inlandsisen. Vi besöker några lokaler utefter geologislingan. Rundtur på småvägar i egna bilar, ca 4 mil. Det ingår även terrängvandring någon km. Turen beräknas ta 4-5 timmar. Turen är öppen för allmänheten, utan avgift men ta med matsäck.

Mötesplats och tidpunkt:: Grusplanen utanför Bäckegruvans lave. kl 10:00.

Information om evenemang 2002 eller andra år kan sökas via internetadressen http://www.geologinsdag.nu/web/page.aspx?refid=471.

För allmän information om Geologins Dag : klicka på loggan till vänster.

En liten men intresserad skara mötte upp.

Riddarhytte-området är det rätta landskapet att besöka om man vill få en glimt att de oerhörda krafter som bodde i inlandsisen, denna väldiga ismassa, som gröpte ut raviner och dalgångar ur bergen, slipade stenblock runda i de älvar som forsade fram genom den, skrapade fram tonvis med sten, grus och sand, som bildade våra rullstensåsar, släppte jättelika isberg i kanten, som så småningom smälte och bildade djupa gropar i terrängen. I dessa gropar fiskar och badar vi nu, där grundvattnet fyllt dem. När isen dragit sig tillbaka hade vinden fritt spelrum över sand- och grusslätter och innan vegetationen fick fäste, skapade den de dyner och stora sandplatåer som kan ses i området. Allt detta och mera därtill kan man se i området, om man har den rätta guiden med sig! -Deltagarna genom Solbritt Evensson.

1 Jättegryta vid Nya Kopparverket, diameter ca 3 dm.
2 Marianne Meilink studerar strukturer i en skärning i Lövslättens sanddyn.

2002 10 05--06
Mineralmässa i Västerås
För allmäna uppgifter - klicka på knappen MINERALMÄSSA i början, alternativt på slutet av denna sida.

Det var tjockt med folk båda dagarna, något mer än år 2001. Det var 83 utställare, som på 205 bord á 1,8 m sålde mineral, smycken, skulpterad sten, verktyg, litteratur mm. Även detta år hölls "Frimärkets Dag" i en mindre sidohall i Västeråshallen och det gav oss säkert extra besökare.

1 Västeråshallen sedd från Vasagatan. Foto - Håkan Palm.
2 Ovanliga mineral finns hos Frej Sandström. Foto - Håkan Palm

2002 10 12
Exkursion till Blåkullaberg/Gräsberg
Vägvisare: Bror Jansson
Detta är gamla kända exkursionsmål, men så länge det finns en varphög, finns det något att leta efter! I Blåkullaberg blir ingen utan bergkristaller, och Gräsberg är känt för såväl fin epidot som bergkristaller - kanske någon i hästväg! För att leta bergkristaller i Blåkullaberg rekommenderas hacka och verktyg att kratsa med, förutom sedvanliga verktyg, för kristaller finns även i jorden.

Mötesplats och tidpunkt: Väg 66, infarten till Smedjebacken (macken) kl 10.00.
Sträcka ToR: ca 280-300 km.

Ett tiotal entusiaster besökte "Berget" som aldrig upphör att lämna ifrån sig sina bergkristaller, gjorde ett kort stopp för att titta på gedrit i Skisshyttan och slutligen vid Gäsberg ta till mannakrafter i den ganska utgrävda högen. Alla var nöjda och glada efter en trevlig utflykt - skriver Bror Jansson.

2002 10 16
Gruvhistorik
Bengt Högrelius
Bengt Högrelius, mångårig VAGS-medlem och masmästare i Nya Lapphyttan i Norberg, kåserar ikväll om gruvdriftens historia i Sverige och kanske även utomlands.

Bengt berättade att antalet gruvor i drift minskat drastiskt de senste 50 åren. Även antalet sysselsatta har minskat markant. Men samtidigt har malmtonnaget ökat. Det blir en produktivitetsökning - malm per arbetare - med siffror lika bra som den moderna IT-branschens.

2 Laven i Blötberg, foto B Högrelius. Klicka här för större bild (66kB) .
3 Laven i Vintjärn, foto B Högrelius. Klicka här för större bild (48 kB).
4 Laven i Kristineberg, foto B Högrelius. Klicka här för större bild (39 kB).
5 Meterlånga stalagmiter av is i Iviken, 105m, 1978 , foto B Högrelius. Klicka här för större bild (32kB) .

2002 11 20
"Stigen ur hav - av vingar skuggad"
Anders Geidemark
I förra numret av Litofilen presenterades naturfotografen Anders Geidemark med smakprov av text och bild ur hans bok "Stigen ur hav - av vingar skuggad", en filosofisk betraktelse över jordens eviga kretslopp, symboliserat av Islands födelse ur havet för miljoner år sedan och livets uppkomst där. Ikväll visar Anders sitt bildspel på detta tema, en vacker, humoristisk och kärleksfull hyllning till den säregna och sårbara atlantön och dess flora och fauna.

Utöver bildspelet berättade Anders Geidemark med inlevelse och visade utvalda bilder med geologisk anknytning.

1 Anders Geidemark
2 Grotagja Island. Sprickan får illustrera att Island är ett ställe där man kan iaktaga att den europeiska och nordamerikanska plattan glider isär; foto Anders Geidemark.

2002 12 11
Luciakaffe och auktion
Vi firar lucia enligt traditionen och håller auktion på vackra mineralstuffer! Jan Thörnell är auktionsförrättare och Bror Jansson visar bilder och anordnar en bildtävling.

1 Luciakaffet serveras.
2 Jan Thörnell i auktionstagen.
3 Bror Jansson ställde underfundiga frågor till hans bilder.

Öppet Hus: Utöver ovannämnda program är lokalen på Viksäng öppen från kl 18:30 för fri aktivitet varje måndagskväll i jämn vecka utom vid naturliga bortfall såsom sommaruppehåll, annandag påsk och liknande.

Komplettering 2014-jan-15 med länklista till olika års program.
Andra års VAGS-program med kort referat:
Våren 2024, Hösten 2023, Våren 2023, Hösten 2022, Våren 2022, Hösten 2021, Våren 2021, Hösten 2020, Våren 2020, Hösten 2019, Våren 2019, Hösten 2018, Våren 2018, Hösten 2017, Våren 2017, Hösten 2016, Våren 2016, Hösten 2015, Våren 2015, Hösten 2014, Våren 2014, Hösten 2013, Våren 2013, Hösten 2012, Våren 2012, Hösten 2011, Våren 2011, Hösten 2010, Våren 2010, Hösten 2009, Våren 2009, Hösten 2008, Våren 2008, Hösten 2007, Våren 2007, Hösten 2006, Våren 2006, Hösten 2005, Våren 2005, Hösten 2004, Våren 2004, Hösten 2003, Våren 2003, Hösten 2002, Våren 2002, Hösten 2001 och Våren 2001.