VAGS Västerås Amatörgeologiska Sällskap

MÅNADSMÖTEN & EXKURSIONER

PROGRAM våren 2003

2003 01 15
Tema: Hårda mineral
Allan Ekberg
Ett hårt mineral kan repa ett mjukare och på detta sätt kan man rangordna mineral enligt Mohs hårdhetsskala. Det kan användas vid mineralidentifiering. Mycket hårda mineral ingår i de traditionella ädelstenarna eftersom de inte repas och förstörs av det hårda och vanliga mineralet kvarts. Hårda mineral finner även teknisk användning t ex som polermedel. Men hur är det då möjligt att polera det hårdaste mineralet - diamanten?

Allan berättade att hårdheten är sammansatt av flera olika egenskaper varför sättet att mäta kan ge något olika resultat. Brinell-, Vickers- och Knoopmetoden bygger på intryckningsdjup, Rosivalmetoden på hur mycket som slipas bort och Mohs på rangordning av vilket mineral som kan repa ett annat. Hårdheten kan vara olika i olika riktningar utefter en yta, även för kubiska mineral (där de tre kristallaxlarna ju är lika). Vid slipning ligger diamantkornen huller om buller så det finns alltid några som ligger i den hårdaste riktningen samtidigt som sliparen undviker olämplig slipriktning på den diamant som skall slipas eller poleras.

1 Olämplig slipriktning (mörk sektor) visas på en stereografisk projektion för diamantens olika plan (ytor). Här pekar Allan på att för oktaederytan (den som betecknas med index 111) finns tre smala sektorer som bör undvikas.

2003 02 19
ÅRSMÖTE
Efter månadsmötet följer årsmötesförhandlingarna. Därefter kommer vi att få se "Filmen om Bolidengruvan". Filmen lånas från SGU.

1 Dagbrottet i Boliden under 1930-talet. Klicka på bilden för att se den i större format (48kB). Fotot kommer från "Bolidens Utvecklingsgrupp -ideell förening". På en av BUG:s websidor kan du läsa om Bolidens historia. Adressen är: www.skelleftea.org/bygden/boliden/historia.htm

2003 03 15
Öppet Hus hos Frej Sandström
Kungshögsgatan 4, Västerås, kl 10.00-16.00
Frej visar sin samling, bestående av nästan 2000 stuffer, av vilka de flesta är insamlade under en tid då det var förhållandevis lätt att hitta bra material på varphögarna. Detta är ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med Frejs mineral med tanke på en framtida försäljning av samlingen.

Demonstration av fluorescenerande mineral. Bytesmaterial utförsäljes till kraftigt nedsatta priser.

1 Frej använder modellmassa för att fästa stuffen i en halvsfär (som en skål) inför en fotografering. Halvsfären vilar på en kort rörstump vilket gör det möjligt att vrida och vända på stuffen till bra fotoläge utan att tappa fokusavstånd.

2 Här fynas det. För ett lager i en A4-låda, av stuffer från tennisbordet, var dagens pris endast 30 SEK.

2003 03 19
Stenslipning
Peter Fels
Peter berättar om stenslipningens utveckling, maskinerna som används och de mineral som lämpar sig för slipning.

Peter Fels hade fått förhinder. I stället ställde Carl-Erik Franke Blom upp och berättade om stenslipning och sina erfarenheter. Carl-Erik använder såpa och vatten vid slipning. Mycket vatten - annars riskeras att det blir för varmt och bildas små sprickor. Sprickor som kanske syns först när stenen har polerats. Synd på så mycket arbete.

Carl-Erik Franke Blom berättar.

2003 04 16
Granatgruppen
Frej Sandström
Granaterna uppträder vanligen i form av kristaller och är därför kanske det mineral, som vi alla någon gång har hittat. Till detta bidrar även att vi bor i en trakt med miljöer lämpliga för bildning av granater Vi hittar almandin i gnejser och graniter och grossular och andradit i kalkbrott och kalkskarnmalmer.

Vi kommer att få en redogörelse för vanliga och mindre vanliga granater i både ord och bild.

Det blev många vackra granatbilder. Vissa atomer kan ersätta varandra varför det finns blandsammansättningar. Frej berättade med ett exempel att:
Mg₃Al₂Si₂O₁₂ pyrop
Fe₃Al₂Si₂O₁₂ almandin
Mn₃Al₂Si₂O₁₂ spessartin
hittas i naturen alla sammansättningar mellan ändleden pyrop och almandin samt mellan almandin och spessertin. Däremot finns en stor blandningslucka mellan ändleden pyrop och spessartin.

1 Frej Sandström berättar här om granaters ytformer
2 Från VAGSs västmanlandssamling, ängsögranater i ljus matrix.

2003 05 03
Exkursion till Åsbobergsgruvan, Blankagruvan och Striberg
Guide: Torbjörn Lorin
Vi hoppas finna blodstensmalm, kalcitkristaller med små pyriter, vismutglans, nålformig i kvarts, grön kvarts med aktinolitnålar och små blanka granater.

Torbjörn har lovat att även visa sin mineralsamling.

Mötesplats och tidpunkt: Nora centrum (torget) kl 10.00.
Sträcka från Västerås ToR: ca 230 km.

God anslutning från VAGS och från Hjälmarbygdens geologi och naturvårdsförening. Det var ett regnigt väder med inslag av snöblaffor(som tefat). Besöken vid de olika gruvorna blev därför kort men deltagarn blev inte lottlösa: kalcitkristaller, kvarts med aktinolitnålar, vismutglanskristaller och fina exemplar av Västmanlands landskapssten - kvartsrandig blodstensmalm. Utflykten avslutas med besök hos Torbjörn Lorin som visade sin samling och hur han slipar.

Kalcitkristaller från Åsbobergs Slippat av Torbjörn

1. Kalcit från Åsbobergsgruvan (Från tidigare besök). Foto: T Lorin
2. Facettslipade stenar som Torbjörn Lorin slipat: Från vänster, övre raden zirkon - Australien, peridot - Norge, granat - Afrika, peridot - Norge, gul safir - Australien, akvamarin - Norge, zirkon - Australien, zirkon - Norge, granat - Sverige. Foto: T Lorin.

3. Torbjörn Lorin

NYINSATT
2003 05 10
Malmskrädning vid Nya Lapphyttan, med mera
Guide: Bengt Högrelius
Denna sommar kommer man försöka framställa järn i Nya Lapphyttan på medeltida vis. Masmästaren Bengt Högrelius behöver hjälp med att skräda malm och budet har gått till medlemmarna i VAGS att under några timmar få utöva sina kunskaper om mineral och bergarter. Bengt har lovat, att därefter får vi guide till någon intressant fyndplats i Norbergs omgivningar samt att vi besöker Elsa Andessons Konditori.

Mötesplats och tidpunkt: Nya Lapphyttan (vid Norbergs hembygdsmuseum) kl 10.00.
Sträcka från Västerås ToR: ca 180 km.

Åtta medlemmar kom denna soliga dag och skrädde malm i bojmossfältet. Malmen där är kvartsbandad blodstensmalm - dvs Västmanlands landskapssten. Ibland är kvartsbanden tjockare med tunna lager av järnmineralet hematit. Som följd av detta blir de malmstyckena järnfattigare och därmed mindre önskvärda i järnframställningen. Styckena hade ofta delat sig utmed hematitstråken och när ytan repades blev det röda streck på nästan alla stycken - fattig som rik. Att välja ut vilka stycken som skulle tas till vara för järnfrmställningen fick ske med en annan metod. Hematit har betydligt högre densitet än kvarts. Så det blev till att titta på stenen och väga den i handen. Kändes den tyngre än vanlig sten så blev den utvald annars inte.

När vi var klara besökte vi en varphög där det finns järnmalm med mangansilikat. Därefter blev vi bjudna på fika i Elsa Andessons Konditori.

1 Dagens största skrädade malmhög.
2 Anders Högrelius undersöker Olof Haasums stuff och Eric Lundberg tittar på.
3 Fika på det välrenommerade konditoriet.

2003 05 21
Bland gruvarbetare, mineralsamlare och vetenskapsmän i Östra Värmland
Jörgen Langhof
Jörgen som tidigare arbetat som intendent vid Långban, kåserar.

Långban och flera andra mindre gruvor i området är kända för sina ovanliga mineral. Redan i slutet av 1700-talet besöktes Långban av José Bonifácio de Andrada e Silvia. Kalciumjärngranaten andradit är uppkallad efter honom. J B Andrada blev senare under 1820-talet en portalfigur för Brasiliens självständighet.

Den nära kontakten vid handskrädning kombinerat med förbättrade identifieringsmetoder - mikroskopi - ledde till att många nya mineral upptäcktes under 1880-talet.

Några skrädare hade särskilt god känsla för vad som var intressant eller udda. Från dessa köpte folksoleläraren, mineralhandlaren och mineralogen Gustav Flink stuffer. De mineral som den skicklige Flink inte kunde identifiera listade han under 1920-talet med noteringar som okänd nr x. Listan blev lång och än idag har vetenskapen nytta av listan och tillhörande stuffer.

1 Jörgen Langhof
2 Gustav Flink ( Från sent 1920-tal. Del av foto från Nordiska Riksmuséets samling.)

2003 05 30-06 01
Exkursion till Gotland
Vi gör ett nytt försök att genomföra en Gotlandsresa, från fredag förmiddag till söndag kväll, med buss och snabbfärja. Logi i Lickershamn. Minst en heldag i Storugnsbrottet. Preliminär kostnad ca 2000 kr plus mat.

Kostnad - för resa och logi sänkt till 1500 SEK. I mån av tillgång kan 2-bäddslogi fås mot ett tillägg av 200 SEK per person. Juniormedlemmar ges 500 kr i rabatt. I mån av plats kan även personer från andra amatörgeologiska föreningar delta.

Intresseanmälan till Maj-Britt Porsander, tel 021-35 40 06, eller Birgitta Pettersson, tel 021-18 16 71, senast den 20 februari. Bindande anmälan senast 9 maj 2003 till Maj-Britt Porsander, Svalgången 14, 724 81 VÄSTERÅS. Helst betalning till postgiro 27 05 13-5 så slipper kassören hantera stora kontantbelopp.

Regn i Nynäshamn men Gotland mötte de 17 deltagarna med soligt väder. Under freddagskvällen letade vi fossil i rasbranten norr om Lickershamn. Där fanns gott om fragment av kedjekorall. Många hittade rugosakoraller och brakiopoder (=armfotingar, som har överskal som skiljer sig från underskalet).

Lördagen ägnades åt "Storugns". Första anhalten i öster gav inte de där stora kalcitkristallerna som vi känner från Storugns (Klinthagen) men Torbjörn Lorin hittade där den vackraste baryten. Vi åkte med buss till den västra delen. Dagbrottet är enormt och mot slutet träffade vi på block med drusrum och stora kalcitkristaller. Det blev att knacka i blocken och tyvärr trasades några kristaller. Marianne Källman tog en promenad och hittade en stor barytstuff: "Den bara låg där".

På söndagen gjorde vi ett stopp i Lummelunda. Därefter åkte en grupp och letade pyritkristaller söder om Visby - i vattnet och i strandkanten - medan övriga såg på Visbys sevärdheter.

I övrigt bekantade vi oss med raukar, Sudersand, St Pers nycklar, lambgift och annat intressant.

1 Brakiopoder från Lickershamn, bildbredd ca 3 cm.
2 Torbjörns barytkristall. Foto Hans Palm.
3 Mariannes barytstuff.

4 Vad hittar vi här? Inte guldnuggets men väl pyritkristaller. Foto Hans Palm.
5 Pyritkristall med oktaederytor. Kristallstorlek ca 1 cm.

Öppet Hus : Utöver ovannämnda program är lokalen på Viksäng öppen från kl 18:30 för fri aktivitet varje måndagskväll i jämn vecka utom vid naturliga bortfall såsom sommaruppehåll, annandag påsk och liknande.

Komplettering 2014-april-20 med länklista till olika års program.

Andra års VAGS-program med kort referat:
Våren 2024, Hösten 2023, Våren 2023, Hösten 2022, Våren 2022, Hösten 2021, Våren 2021, Hösten 2020, Våren 2020, Hösten 2019, Våren 2019, Hösten 2018, Våren 2018, Hösten 2017, Våren 2017, Hösten 2016, Våren 2016, Hösten 2015, Våren 2015, Hösten 2014, Våren 2014, Hösten 2013, Våren 2013, Hösten 2012, Våren 2012, Hösten 2011, Våren 2011, Hösten 2010, Våren 2010, Hösten 2009, Våren 2009, Hösten 2008, Våren 2008, Hösten 2007, Våren 2007, Hösten 2006, Våren 2006, Hösten 2005, Våren 2005, Hösten 2004, Våren 2004, Hösten 2003, Våren 2003, Hösten 2002, Våren 2002, Hösten 2001 och Våren 2001.