VAGS  Västerås Amatörgeologiska Sällskap

PROGRAM våren 2006

2006 01 18
Månadsmöte
CJ Carlbom.
Miljöproblem relaterade till gruvor
C J är geolog vid länsstyrelsen i Västmanlands län. Han redogör ikväll för den rapport han tagit fram om miljöproblem vid gamla gruvor.

CJ fick förhinder så istället berättade Frej Sandström om kommande utflyktsmål: Bredsjönäs och södra Sverige. Dessutom visade Frej stuffer från Kolahalvön.

1 Frej Sandström.
2 På en karta visades några tänkbara besöksmål.
3 Här studeras stuffer från Kolahalvön.

2006 02 15
Årsmöte/Månadsmöte
Efter årsmötesförhandlingar berättar Frej Sandström om mineral i epidotgruppen. Mineral i denna grupp är väl representerade i vårt landskap. Epidot är ett vanligt skarn­mineral i våra järngruvor. På senare tid har tillkommit flera mineral i gruppen som kommer från Bastnäs och Norberg som t.ex. västmanlandit och andra mineral som dollaseit och dissakisit som kan vara svåra att uttala och ännu svårare att känna igen i naturen.

Årsmötet avlöpte som planerat så när som på att det fortfarande är några vakanser i styrelsen.

Frej Sandström berättade att det senaste decenniet har flera olika allaniter definierats, vilket har inneburit att Bastnäs har förlorat ett typmineral. De nya är allanit-(Ce), allanit-(La) och allanit-(Y) samt ferriallanit-(Ce). Det är det senare som finns i Bastnäs.

Frej visade kristallteckningar på epidot - och visst kan man beundra Flinks ritkonst.

1 Frej Sandström.
2 Epidot Nordmark, Flink 1886.
3 Vinterolympiaden detta år utspelades i Piemonte. Så här kan piemontit se ut. Kristallgruppen är funnen i Berghamn, Ångermanland. Foto: Frej Sandström.

2006 03 15
Månadsmöte
Plattektonik
Lena Albrecht, SGU
Jordytan består av sju stora och ett antal mindre plattor, som rör sig fristående i förhållande till varandra. Ibland krockar de, ibland glider de förbi eller ifrån varandra. Följderna blir ofta dramatiska: jordbävningar, vulkanutbrott, som om de sker på havsbottnen kan orsaka tsunamis, de jättevågor som vi alla lärt känna efter katastrofen i Östasien.

Vanligtvis bildas berg när kontinenter krockar. Omvänt börjar en isärglidning av kontinenter med en ansvällning som sedan brister och bildar en gravsänka och om den fortsätter blir det en ny ocean. Men ibland brister ansvällningen inte symetriskt rakt av utan flackt. Vid asymetrisk bristning uteblir den vanliga seismiska aktiviteten och ansvällningen kan kvarstå som "nybildat" berg.

1 Lena Albrecht.
2 Här är jordbävningsområdet som orsakade tsunamin i december 2004. Indiska plattans krock med Asien skapar inte bara jordens högsta bergskedja - Himalaya - utan verkar även betydligt längre in, så att jordens djupaste insjö bildats - Bajkalsjön (bild från Lena Albrechts presentation).

20065 03 21 (tisdag)
Exkursion till Tistbrottet i Sala
Guide: Eric Lundberg
I Tistbrottet bryts dolomit och har så gjorts i många år, först i ett jättestort dagbrott, numera under jord. Man är idag nere på 120-metersnivån och på väg mot 160 meter. Tag med hjälm! Max tio deltagare! Först till kvarn! Anmälan som vanligt till Maj-Britt Porsander eller Birgitta Pettersson.

Mötesplats och tidpunkt: Tistbrottet, kl 10:00.
Sträcka från Västerås ToR: ca 90 km.

2005 04 19
Månadsmöte
Medeltiden i Norbergs bergslag
Ing-Marie Pettesson-Jonsson
Gruvnäringen i Norbergsfältet har gamla anor. Första gången Norberg omnämns skriftligt är år 1303. Privilegiebrevet för Norberg är daterat 1354. Ing-Marie Pettersson-Jonsson berättar om hyttområden, hammarsmedjor, gruvor, stenbrott och andra bergshistoriska lämningar i Norbergs bergslag

Det finns knappt inga skriftliga källor från medeltiden om hyttor och järnhantering i området. Det var först på Gustav Vasas tid, 1539, som det upprättades en ordentlig förteckning. Men arkeologiska undersökningar i området visar, dels att masugnstekniken var i bruk mycket tidigt, vid Lapphyttan på 1100-talet, dels att antalet hyttor under medeltiden var många.

1 Ing-Marie Pettersson-Jonsson
2 Karta över norra Västmanland. Röda prickar = medeltida hyttområde, mörkblå prickar = möjligen medeltida hyttområde. I kartans nedre del syns sjön Åmänningen i ljusblått. Bild från Ing-Maries presentation.

2006 04 22
Exkursion till Bredsjönäs-Skottvång
Guide: Frej Sandström
Söder om Åkers styckebruk ligger de sedan länge nedlagda gruvorna Bredsjönäs och Skottvång, som sedan lång tid tillbaka har haft stor betydelse som leverantör av malm till bruket. Skottvång drevs ända till 1940-talet och är nu ett välbevarat industriminnesmärke.

Mötesplats och tidpunkt: Utanför bruket i Åkers styckebruk, kl 10:00.
Sträcka från Västerås ToR: ca 150 km.

Frej hade fått förhinder så Peter Fels ställde upp som sakkunnig guide i stället. På varpen vid Sjuhålsgruvan i Bredsjönäs berättade Peter om verktyg lämpliga för amatörgeologen och tips på hur de används när man "knackar". Alla hittade prenit i gula till ljusgröna färger, ett mineral omtyckt för bearbetning till smyckessten. Peter guidade oss sen till Kalkbro nedlagda kalkbrott där det finns blå spinell. Eftersom brottet numera är skyddat fick vi nöja oss med att titta. Sevärt var också alla blåsippor.

1 Peter Fels
2 I byggnaden finns vattenhjulet för Bredsjönäsgruvan. Energin överfördes via en kilometerlång stånggång.
3 På Sjuhålsgruvans varp. Peter Fels lär ut knepen att "knacka sten".
4 Ingången till Kalkbro.
5 Blåsippor vid Kalkbro.
6 Framme vid Skottvångs Gruva.

2006 05 06
Exkursion till Hästbäck - Västerfärnebo
Guide: Ã…ke Andersson
Åke Andersson har forskat om geologiskt intressanta lokaler i området, vilka vi ska besöka. Utförligt program presenteras vid något av månadsmötena under våren.

Vid rekognisering två veckor innan utflykten fanns det fortfarande snö på skogsvägarna i området men den smälte bort och Åke kunde guida de 5 deltagarna till ett kalkbrott med kalcitkristaller.

Mötesplats och tidpunkt: Vallby museums parkering.
Sträcka från Västerås ToR: ca 200 km.

2005 05 17
Månadsmöte
PROGRAMÄNDRING
GIS
Bengt Högrelius
Anders Högrelius som skulle berätta om landhöjning och jordskalv i Sverige har fått förhinder. I stället komme Bengt Högrelius att berätta om geografiska informationssystem, GIS, och hur sådana kan användas bland annat som hjälpmedel vid prospekteringsarbete.

I ett eget projekt, har Bengt Högrelius skapat en databas över alla sulfidgruvor i Sverige, och hur mycket som brutits sen mitten av 1800-talet. Bengt hämtar uppgifter bland annat ur inskannade äldre kartor som sen datormässigt sammanjämkats med modernt material. Han har besökt alla gruvor och med GPS verifierat läget. Bengts metod har intresserat SGU, som frågat om Bengt kunde ta fram en liknande databas över Sveriges järngruvor. Inte bara för att järn den senaste tiden blivit högst efterfrågat. Det är ett missförstånd, att det är Kina som köper och importerar massor av järn på världsmarknaden. Det är i stället så, att Kina tidigare var en stor exportör av järn och stål, men idag så att säga, är mer eller mindre självförsörjande. I Norberg finns fortfarande mycket järnmalm kvar, och den är tämligen lätt att komma åt. Malmens magnetism gör att flyttfåglar blir förvirrade när de ska passera Norberg.

1 Bengt Högrelius (spanar in att rätt bild visas)
2 Här i Norberg vid Bondgruvan finns kilometerlång underjordisk dubbelspårig järnväg.

2006 05 25-28
Bussresa till södra Sverige
Reseledare: Ingrid Grusell
Vi tänker arrangera en bussresa till södra Sverige under Kristi Himmelsfärdshelgen. Vi åker från Västerås på torsdag morgon och är tillbaka på söndag kväll. Programmet är ännu inte fastlagt, så programkommittén välkomnar förslag beträffande resmål och inkvarteringsalternativ.

Vi har tidigare förlagt långresan till den här delen av landet och har då besökt bl a kalkbrottet i Åstorp i närheten av Helsingborg, bärnstensmuseet i Kämpinge, Gladsax, Västanå och kalkbrottet i Ignaberga med fossila belemniter (vättaljus). Om alla dessa lokaler och eventuellt ytterligare platser kan bli aktuella för besök beror på tillgänglighet och fyndmöjligheter.

Programkommittén kommer att utarbeta ett detaljerat program, som kommer att skickas till dem som anmält intresse att delta. Vi vill ha intresseanmälan senast 20 februari. Maj-Britt Porsander tar emot anmälan på tfn 021-35 40 06.

Komplettering 2006-03-06 (i blått)
Nu är programmet klart, se nedan. Grundavgiften blir 1300:-. Om man vill ha guidning i Hägghult tillkommer 25:- per pers. Frukost och lunchpaket kan fås i Örkelljunga och Gårdstånga enligt priser som meddelas anmälda deltagare. Ta med lakan och örngott. Betala grundavgift och eventuella tillägg till VAGS's plusgirokonto 27 05 13-5 senast 2006-04-28.

Dag 1 (25/5)
Västerås – Vandrarhem i Örkelljunga.

Dag 2 (26/5)
Örkelljunga – Åstorp . Hela förmiddagen.
Upp på Kopparhatten vid Skäralid lunch och sedan till Ignaberga med fossil.
Till Häglinge och Lönnebjär. Basaltpelare m.m. söder om Höör.
Logi på Gårdstånga vandrarhem

Dag 3 (27/5)
Gårdstånga – Kämpinge bärnstensmuseum hos Leif Brost
Ystad – Ale stenar – Ullstorp fossil, strax söder om Tomelilla –
ev Dahlby – Hardeberga.
Åter Gårdstånga.

Dag 4 (28/5)
Gårdstånga– Andrarum alunskiffer – Brösarps Backar.
Forsakar (promenad till Skånes högsta vattenfall).
Hägghult Svart Diabas.
I Slättamossa efter vägen hem norr om Virserum finns ögongnejs att se.
Åter i Västerås på kvällen.

Avfärd: Från Västerås (Ekbergaskolans gymnastiksal) torsdagen 2006-05-25, kl 08:00

Vi blev 23 personer som åkte till Skåne. Lunch på Smålands Taberg, ett 343 m högt berg av titanomagnetitolivin, numera ett naturreservat. Därefter en avstickare till Byholma för att titta på världens största timmerupplag, 2,3 km långt (stormen Gudrun fällde träden).

I makadambrottet i Åstorp hittade vi kalcitkristaller, ibland pudrade med kopparkis i skimmrande färger. I Söderåsens andra ände vid Skäralid ligger en nationalpark som bjuder på branta dalgångar och vacker lövskog. Sista besök för dagen var Ingaberga. I kriperiodens avlagringar var det inte alltför svårt att hitta belemniter -cigarrliknande rester av bläckfisk.

Tredje dagen ägnades åt Skånes sydkust. Leif Brost har inrättat ett trevligt museum i Kämpinge. Bärnstensmuseets hemsida finns på www.brost.se . På stranden i Skanör fokuserade Torbjörn Lorin på rödbruna "stenar" och hittade flera småbitar av bärnsten i den vindsopade sanden. Sista besöksmål för dagen blev Ales Stenar i Kåseberga - en plats som inspirerade till filosofiska tankar. Mera krasst kostaterades att de höga stenarna i skeppsättningens ändar är av kvartsit och att många av stenarna emellan är graniter av skilda slag.

På fjärde dagens morgon regnade det varför vattenfallet i Forsakar kändes mindre angeläget. Så kosan styrdes mot Hägghult där man bryter vad som stenindustriellt kallas svart granit men som är en svart diabas eller ännu mer specifiserat - en hyperitdiabas. På hemvägen stannade vi till i Slättemossa och tittade på klotgranit, även benämnd ögondiorit. Här har vittringen gjort att ögonen till och med framträder i relief.

1 Resledaren Ingrid Grusell, foto Frej Sandström.
2 Utsikt från Smålands Taberg, foto Frej Sandström.
3 Timmerupplaget i Byholma.
4 I Åstorps stora makadambrott. Tunga fordon far fram inne i brottet, så här gäller hjälm, varselväst och oömma skor.
5 Fager vy i Söderåsens nationalpark.
6 Leif Brost i bärnstensbutiken, foto Frej Sandström.
7 Parti av Ales Stenar, foto Frej Sandström.
8 Hörvärt - diabasblock upplagda likt träklossar i en xylofon.
9 Häll med klotgranit.

Öppet Hus : Utöver ovannämnda program är lokalen på Viksäng öppen från kl 18:30 för fri aktivitet varje måndagskväll i jämn vecka utom då det är månadsmöte samma vecka eller vid naturliga bortfall såsom vid jul och nyår, sommaruppehåll, annandag påsk och liknande.

Sidan Uppdaterad 2014-07-09

Andra års VAGS-program med kort referat:
Våren 2024, Hösten 2023, Våren 2023, Hösten 2022, Våren 2022, Hösten 2021, Våren 2021, Hösten 2020, Våren 2020, Hösten 2019, Våren 2019, Hösten 2018, Våren 2018, Hösten 2017, Våren 2017, Hösten 2016, Våren 2016, Hösten 2015, Våren 2015, Hösten 2014, Våren 2014, Hösten 2013, Våren 2013, Hösten 2012, Våren 2012, Hösten 2011, Våren 2011, Hösten 2010, Våren 2010, Hösten 2009, Våren 2009, Hösten 2008, Våren 2008, Hösten 2007, Våren 2007, Hösten 2006, Våren 2006, Hösten 2005, Våren 2005, Hösten 2004, Våren 2004, Hösten 2003, Våren 2003, Hösten 2002, Våren 2002, Hösten 2001 och Våren 2001.

© 2001-2024 Text och form Allan Ekberg (e-post: pusstirabi at gmail punkt com); Anders Högrelius (e-post: ahs at hogrelius punkt nu)